Hur ska detta gå?
Det är den 17 januari. 17:e, 18:e, 19:e, 20:e, 21:a, 22:a, 23:e, 24:e, 25:e, 26 januari . Det betyder samma som. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 dagar kvar .

9 dagar kvar till flytt? 9 dagar kvar innan man lämnar gnesta, innan man lämnar vännerna, innan man lämnar familjen.

Så som sagt, hur ska detta gå? Jaja, jag vet. Det är nyttigt, det kommer bli bra, vi kommer trivas & hej och hå.
Visst, men jag kommer fortfarande flytta ifrån människor som jag haft runt omkring mig från första dagen jag kom hem från åre, jag kommer fortfarande lämna tryggheten, lämna mina vänner & min familj.
Så snälla, ja, jag vet. Jag tror också på att det kommer bli bra där nere efter ett tag, när man kommit in i det hela.
Men låt mig få vara nere, låt mig vara ledsen & deprimerad, låt mig få ha ångest. Låt mig få visa för mina kära att jag älskar dom & att jag kommer sakna dom något fruktansvärt!
Det är ju faktiskt just därför jag känner såhär...

När ska jag få slippa lämna människor som jag älskar?

Imorgon är de dags för "avskedskalaset" med mina töser. För att citera Maria: " Vi kommer gråta en massor, dricka en massor, men framför allt hurra för att vi kommer få åka till göteborg ofta".
Tack snuttan, du vet inte hur så lite, kunde få mig att känna så mycket. Du fick mig att inse att jag kommer sakna dig så sjukt, men ändå insåg jag att du&jag alltid(!) kommer vara vänner och att du får mig på bra humör! :)
Tjejer jag hoppas att vi får ytterliggare en minnesfull kväll att minnas med leenden&skratt!


En liten tanke: Varför säger man 3:e, 24:e, 11:e, 45:e osv, men 1:a, 21:a, 31:a osv ???
Sådanna saker som får mig att bli tokig, sådanna saker jag inte kan sluta tänka på. Och jag bara avskyr meningen:
- Men det bara är så!
Ja, men Varför?!